Onödigt läsande?

Sitter vid mitt fönsterbord på bibblan i Leksand (ett stilla sommarregn över björkallén), och har läst bloggaren Alex Schulmans utspel i DN om den onödiga bloggen. En brandfackla han slänger in för att skapa lite debatt och det kanske funkar ganska bra med tanke på att han fått ett par hundra kommentarer på ett dygn. Han menar att det främst är modeintresserade tjejer som bloggar och att nästan inget i bloggarna har något allmänintresse.

Kanske han missar specialintressena? Många bloggar har väl en snäv målgrupp av likasinnade och syftet är kanske inte att nå ut till den stora massan, utan att verka inom gruppen. Jag läser också att Carolina Gynning lägger ner sin blogg pga sexistiska kommentarer. Utan att ha följt någon av ovanstående bloggar är min gissning att dessa två medieprofiler inte tvekat att sticka ut hakan och att detta triggar läsare att i anonymitetens skydd kommentera på sätt som de inte skulle våga göra öga mot öga IRL.



Men vad tar tiden vägen, så här framför datorn? Har under 3 timmars tid endast hunnit läsa lite om ovanstående bloggare, kikat in på Facebook och sett semesterlediga eller sommararbetande vänner packa sina väskor eller planera öl efter jobbet... och jag undrar i mitt stilla sinne vad jag fått med mig av denna finhackade sallad av informationssnuttar, kryddat med lite Youtube-klipp från kurswebben?



På hyllorna här omkring mig trängs tusentals icke-snuttifierade böcker som vill göra mig sällskap hem till hängmattan... "Dofta vildblomma röd" av Herta Wirén, "Trött fet & 50" av Täppas Fogelberg och Syndernas mångfald" av Richard Ford är några av de titlar jag ser här från mitt skrivbord. Kanske jag ska ta en paus från datorn och ägna mig åt en gammaldags bok, helt icke-digitaliserad, istället?