Farliga sms?

Nätmobbing skapar oro inför skolstart är rubriken på en artikel i dagens DN (hittade den inte i nätupplagan). Att bli utsatt för kränkande angrepp på nätet är något som alla de elever som DN intervjuat har erfarenhet av. De säger också att det är väldigt lätt att skriva något taskigt om någon.
Detta får mig att tänka på den pågående rättegången om det uppmärksammade mordet på den 15-åriga flickan i Stureby. Pojken som blev en mördare efter att en kärleksrelation spårat ur, blev "uppmanad" att döda via sms. Innebär denna lätthet att skriva direkta hot, uppmaningar till våldsdåd, etc, att det är större risk att gå från tanke till handling? Barnflickan i Knutby är ju ett annat exempel. Hon fick också sms med uppdrag att döda. Är det något med denna kortfattade typ av information som gör att den kan upplevas extra starkt och som någon slags order? Det känns märkligt att i media se dessa nedtecknade och bevarade hot som lett till fruktansvärda våldsdåd.
Men, som alltid är det ju de skrämmande nyheterna som säljer lösnummer. Fördelarna med kommunikationen på nätet, via sms, etc diskuteras inte lika utförligt.

Plus och minus med kurslitteratur på nätet

För- och nackdelar med kurslitteratur på nätet

Fördelar

• man slipper tryckkostnader
• sparar skog
• materialet finns alltid tillgängligt för studenter (om de har tillgång till dator, dvs)
• enkelt att uppdatera och komplettera material

Nackdelar

• jobbigt att läsa text på skärmen
• studenterna får ta kostnader för utskrift om de vill ha papperskopior
• man måste ha dator för att komma åt materialet
• litteraturen blir "osynlig" = risk att man glömmer läsa

Snabbt nedtecknad lista. Väger ganska jämnt för tillfället, men inser att eftersom jag själv är rätt dålig på att läsa långa texter på skärmen (och drar mig för att skriva ut dem) och föredrar en gammaldags bok att läsa ur, så vad är det som säger att studenter jag jobbar med kommer att läsa kurslitteratur som pdf-er? Eller är det en generationsfråga?

Stöld på nätet

En oönskad effekt av att göra eget material - texter, teckningar, foton, etc - tillgängliga på nätet är risken att råka ut för att bli plagierad. Särskilt trist blir det ju dessutom om någon tjänar en rejäl hacka på det jobb som du själv har utfört. I en av de bloggar (som jag följer med hjälp av min RSS-läsare(!) - så hittade jag följande inlägg om en regelrätt stöld av en persons illustrationer.

http://www.book-by-its-cover.com/fineart/a-sad-story-must-read

Frågan man ställer sig är hur man kan undvika att detta sker. Inom universitetsvärlden använder man sig av plagiatkontroll för texter (jag har själv inte hunnit sätta mig in i detta, men är på väg att lära mig), men vad gäller mönster, design, foton och musik? Hur mycket kan man inspireras av någon annan innan det blir plagiat?

Och - hur kan man säkerställa vem som verkligen har skapat materialet? Publiceringsdatum på nätet kan ju inte vara bevis nog. Jag har inte hunnit till kursmomentet om upphovsrätt ännu, kanske jag hittar en del av svaren där...

Blogg om blogg

Av de digitala verktyg jag hittills plockat ner i min låda, så är det just bloggen som jag tycker varit mest användbar. Jag tycker att blogger-tjänsten fungerar bra. Har endast vid något tillfälle råkat ut för att sidan hängt sig eller att objekt på min bloggsida förändrats utan att jag tyckt att jag själv varit medverkande. I stort så ger jag denna bloggfunktion mycket väl godkänt. Dessutom är just de senast uppdaterade bloggarna det som mest lockat till läsning i kursen... (jag får ta en dust med kurslitteraturen framöver!). Tror att det är lite av min förtjusning i att läsa "senaste nytt" som tar överhanden där. Nyhetssajter, Dagens Eko... det är alltid den färskaste nyheten som är mest intressant. Detsamma har visat sig gälla bloggarna. Senast uppdaterade = Lockar mest!

Min plan inför hösten är att införliva just bloggen i en kurs jag arbetar med. Kursen riktar sig till internationella studenter på KTH och bloggen ska vara komplement till övrig kursinformation. Här ska studenterna kunna få tips om aktiviteter, evenemang, mm. Det ska inte vara obligatoriskt, men ett tillfälle för kurslärarna att tipsa om sådant som inte kan läggas in i den ordinarie kursinfon. Tror det kan bli bra. Det är ju också intressant att se vilken återkoppling man på detta sätt kan få från studenterna.

I övrigt så använder vi oss av lärplattformen Bilda och där kommer alltså den ordinarie kursinformationen fortfarande att finnas. (Men även detta är relativt nytt i denna kurs, så vi kommer att utöka användandet av Bilda på flera sätt, bl a genom att låta studenterna skriva egna läsloggar i diskussionsforum.)

Just nu har jag massor av nya tankar och idéer som slåss om utrymmet, så det gäller att fokusera och se till att det jag vill implementera i kursen verkligen är görligt och inte bara blir ett användande av IKT-verktyg för sakens skull. Men, kursblogg kommer det bli i alla fall, säger jag bestämt (hur visar man det med Smileys?!).